Jag vill bara ge mig själv en stor fet klapp på axeln.
Jag har klarat den senaste veckan så bra.

Alltså just nu så storgråter jag, men när tankarna kommer om att jag gör allt fel – så nej. Det är inte sant.
Jag har gjort riktigt bra ifrån mig, har en bra koll på mig själv och tar hand om mig så bra!

Min sambo har nån slags nolltolerans på smälla i dörrar. Jag är uppvuxen i en smälla i dörrar är helt normalt-familj, så tja.. jag försöker låta bli, men..🙄

Vi impulsiva, kreativa och sprudlande personer kan lika kvickt sprudla ilska, inte lika charmigt dock men det kan man inte komma ifrån. Man kan inte bara få dom roliga grejerna.

I Fredags hade jag planerna klara inför helg och denna veckan.
Men så ändrades det. Folk kommer hit på fel dag, dubbelt besök. Det klarade jag galant, jag planerade om och förberedde mig. Åkte på hönsmarknad spontant och klarade energin galant.
Sen kuratorbesök följande dag, sen besök igen dagen efter.
Tills planerna kastas om igen. Och igen. Och när jag inte kunde ens göra mina vanliga kvällsdisk-rutiner idag för att sambon spelade in och det behövde vara tyst.. så lyckas jag ändå ta mig igenom disken på något mirakulöst sätt 3 timmar senare utan att ha sönder en enda mugg.
Jag bara råkade stänga någon dörr lite hårdare än vanligt. Varpå sambon kommer ner och frågar, så där menande och typ irriterat; vad är det som låter?
Han ser inte hur skickligt jag har tagit hand om mig och fixat de senaste dagarna och den senaste timmen. Hur snyggt jag har avlett mig själv från att fastna i ljud och intryck, hur bra jag lyckats ta mig till aktiviteter som balanserar upp energin.
Han ser inte att energin är slut och vilket kaos det börjar knyta ihop sig till i hjärnan. Stressenhormonerna som sprutar och impulserna jag avleder mig från med stor koncentration.

Han blir bara irriterad för att jag för en massa oväsen, när han försöker spela in musik. Helt förståeligt.

Jag LAB:ar mig själv (och honom) och svarar lugnt: jag borstar tänderna. Och blir lixom lugn av mitt eget lugna tonläge.

Jag hittar sen inte min pyjamas. Gråter. Går ut mot friggeboden där jag ska sova inatt. I klänning.
Kommer av någon anledning ihop mig med sambon i hallen.
Glömmer vatten till hundarna, och när jag ska hämta det så orkar jag lixom inte det, vilket gör att jag slaktade två redan halvdöda tomatplantor jag hade ute. BRA att jag kanaliserade min frustration över ngt redan dött, eller hur!

BRA att jag gräääääät.

BRA att jag höll mig lugn och grät istället för att slå sönder något användbart.

BRA att jag kommer framåt i min utveckling.

BRA att jag.. gör så gott jag kan.

Så många sånna här kvällar jag somnat med tanken att jag är så dålig.
Men inte ikväll. Jag har gjort riktigt bra ifrån mig. 💪👍

God natt ❤️

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s